Drömmen om Dödsstjärnan fick ett bakslag

Om du inte prenumererar på vårt nyhetsbrev har du antagligen gjort en del andra dåliga val i livet också. Du har nämligen missat de senaste veckornas känslomässiga berg- och dalbana och dessutom världens bästa nyhetsbrev. Men eftersom vi är barmhärtiga kommer här en sammanfattning av hur vi tänkte erövra världen, men i stället bara hamnade ännu djupare i skuld och nu måste sälja fler fantastiskt briljanta brusreducerande hörlurar (och briljant fantastiska högtalare).

Eftersom vi är ett bolag som tror på radikal ärlighet berättar vi nu öppet hur vi klantade oss.

Steg 1: Den stora planen

Under hela företagets existens har vi lovat att Valcos intäkter ska gå till tre saker. Öl, underhållsbidrag och att bygga Dödsstjärnan. Många av er trodde att det var ett skämt. Vi skämtar inte om sånt.

K-kedjans app visar att pengarna har gått precis dit vi lovat att de ska gå. För utlänningar och S-kedjans kunder kan vi meddela att K-kedjans app vid årets slut gav en sån där fin liten statistik över vad man faktiskt köpt under året:

Nåja, hur som helst. Dödsstjärnan har funnits i planerna länge, och vid årsskiftet hittade vi en dansk tillverkare som lovade att kunna leverera en äkta Dödsstjärna till oss. Enligt säljaren är apparaten "enorm", den har en "superlaser" och innehåller över 4000 fungerande delar.

Julförsäljningen och lanseringen av VMK25.2 gick så bra att vi började känna att nu får vi äntligen det där världsförstörande vapnet vi drömt om så länge.

 Vi tömde företagets kassakista, sålde kaffebryggaren på kontoret och tog ett ansvarslöst stort lån från banken. Planen var vattentät. Vilken bankdirektör vågar komma och kräva in sina pengar när vi har en fullt stridsklar och planetförstörande stridsstation? Ingen.

Vi hade redan förberett oss för en strategiförändring. Planen var att sluta med det här slitiga skickandet av hörlurar och det eviga fjäskandet i kundtjänsten. Tanken var att gå över till en ny affärsmodell. Den skulle bygga på rädsla, bestraffning och människors absoluta lydnad. Vi höll redan på att göra en lista där kunderna skulle delas in i adel och pöbel. En delägare planerade redan att starta sin egen sexkult. 

Den bistra verkligheten

Sen kom den efterlängtade dagen. Dödsstjärnan kom äntligen och vi stod allihop ute på gården och tog emot den. Raimo hade tagit på sig en mantel och Jani stod redo med en champagneflaska att krossa mot skrovet. 

Första varningssignalen var kartongens storlek. Den var inte i planetstorlek utan fick plats på en truckpall. Vi tänkte fortfarande positivt. Det här kanske är dansk toppdesign. I paketet finns säkert bara fjärrkontrollen och själva dödsstjärnan ligger förstås i omloppsbana.

Vi öppnade lådan. Där fanns varken hypermateria eller superlaser.

Där fanns plast. Tusentals och åter tusentals små grå plastbitar i påsar. Vilken jävla bedragare säljer en dödsstjärna och skickar bara små bitar i paketet?

Vi har blivit blåsta.

Den där danska glidaren går inte längre att få tag på, och ett ställe som "Billund" finns väl knappast ens på riktigt. Hela namnet låter ju påhittat. Det här världsförstörande vapnet som skulle betala av skulderna och hjälpa oss erövra galaxer var någon slags barnleksak. Är det här vi ska kuva mänskligheten med? Den här dödar ju ingen, om man inte sätter en bit i halsen eller lämnar dem på golvet i ett mörkt rum så någon kliver på dem.

HUR KAN DET HÄR KOSTA SÅ HÄR MYCKET?! Där försvann alla våra pengar, både egna och lånade, som vi hunnit lägga undan under sju år. En låda med några förbannade plastbitar kostar lika mycket som en riktig dödsstjärna!? Nu fattar vi också varför Trump ville ha Grönland. Han hade säkert också gått på samma blåsning och beställt en dödsstjärna. Vi har alltid älskat danskarna (och det gör vi fortfarande), men just därför svider den här bluffen så mycket.

Förnedring och tiggeri

Läget är nu det att vi är skyldiga banken ungefär en liten statsbudget och vi har inte de pengarna. Vi trodde att vi skulle betala tillbaka lånet med laserkanoner. Nu ser det ut som att den enda inkomstkällan återigen är ni, våra kära kunder.

Vi måste alltså tyvärr ställa in planerna på världsherravälde och diktatur. Det var ju bara lite lekfull marknadsföringshumor. Ni känner ju oss, alltid skojande. Heh heh. Inte skulle vi väl förtrycka någon på det sättet.

Nu är det allvar. Om vi inte får kassaflödet att vända direkt tar banken allt ifrån oss. Så vi ber er ödmjukast att köpa hörlurar. De är faktiskt riktigt bra, till skillnad från vårt omdöme.

Var med i utlottningen

Vi försökte reklamera, men eftersom Raimo i sitt raseri redan hann slita upp påsarna och bita i en av bitarna är returrätten körd.

Eftersom den här plastmassan bara påminner oss om vår egen dumhet och vår massiva skuld vill vi inte titta på den en sekund till.

Därför lottar vi ut den här "Dödsstjärnan" bland alla som prenumererar på nyhetsbrevet.

Ja, du läste rätt. Någon lycklig jävel får hem detta monument över vår godtrogenhet. Den är snygg och dyr. Att bygga ihop den kommer förmodligen kosta dig förståndet, men det är ändå ett bättre öde än vårt.

Var med i utlottningen och rädda oss från konkurs genom att köpa något samtidigt.

Ps. Drömmen lever fortfarande. Det här bakslaget är bara ett litet fartgupp. Vi jobbar dag och natt tills alla har Valco på huvudet (eller åtminstone har gett oss sina pengar). Och när den dagen kommer har vi äntligen råd med det riktiga supervapnet.  

pps. den här texten var alltså humor. Det går faktiskt förbannat bra för oss. Missförstå inte skämtet.